Frågor och svar

Här samlar vi frågor och svar om projektet som vi tror kan intressera många.

En regional lösning för flera kommuner

Det här handlar om en regional helhetslösning på utmaningar som är de samma för flera kommuner i sydvästra Skåne – växande befolkning och gamla reningsverk. Det vatten vi släpper ut från våra avloppsreningsverk till hav och vattendrag idag behöver bli renare. Våra vattenmiljöer påverkas negativt. Vi kan inte heller försäkra att vi kan ansluta alla nya bostäder, byggnader som kommunerna planerar. Vårt ledningssystem börjar bli fullt. Men genom samverkan över kommungränserna ser vi en lösning, för berörda kommuner.

Konkret är lösningen ett stort samhällsprojekt som innebär att vi på VA SYD bygger ut och moderniserar Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö (Nya Sjölunda), för att kunna rena avloppsvatten från fler kommuner. Detta innebär en helt ny infrastruktur – en tunnel från Lund till Malmö och en tunnel under Malmö som ersätter nuvarande ledningssystem. Dessa två stora nya anslutningar ska föra vidare avloppsvattnet till Nya Sjölunda. Burlöv, Lomma, Lund, Malmö och Svedala har för avsikt att ansluta sig.

Nej. I slutet av 2020 och i början av 2021 tog kommunfullmäktige i Burlöv, Lomma, Lund, Malmö och Svedala inriktningsbeslut om en gemensam lösning för avloppsvattenrening vid Sjölunda. Nu slutförs samtliga utredningar för att kunna presenteras i ett samrådsunderlag 2021. Under 2022 ska dessa kommuner besluta om genomförandet. 
Redan 2016 fattade Lunds kommun ett första inriktningsbeslut att utreda hur en överföring kan ske till Malmö. 2019 tog Malmö stad ett inriktningsbeslut att Malmö avloppstunnel ska byggas.

Om inbjudna kommuner tackar nej till en regional lösning, innebär det att flera kommuner med idag mindre och lokala avloppsreningsverk, behöver bygga ut och modernisera dessa. Detta för att kunna hantera en stark befolkningstillväxt och en skarpare miljölagstiftning.

Tanken om att en regional utbyggnad är bättre än flera lokala utbyggnader tar stöd i vår samlade expertis på VA SYD (ansvar för avloppshanteringen i fem kommuner), grundliga utredningar, omvärldsanalyser och rapporter från svenska branschföreningen Svenskt Vatten.

Svenskt Vatten påvisar att det krävs en större organisation och samverkan för att klara krav på kostnader, personal, kompetens och avancerad reningsteknik. Du kan läsa mer om detta i Svenskt Vattens investeringsrapport från 2020.

Mindre vattendrag kan vi inte skydda från negativ miljöpåverkan utan investering i mycket avancerad och dyr reningsteknik. Ett exempel är Höje å som idag tar emot mer avloppsvatten än ån kan hantera, från lokala Källby avloppsreningsverk i Lund.

Ett mindre vattendrag är mer känsligt än Öresund som blir mottagare av renat avloppsvatten vid en regional lösning där Sjölunda avloppsreningsverk får ny avancerad reningsteknik.

Placeringen av ett regionalt reningsverk vid det befintliga i Norra hamnen i Malmö, är den bästa visar en utredning som vi på VA SYD har gjort. Dialog med Malmö stad visar detsamma. I aktuellt område planerar Malmö stad inga bostäder. Flera industrier ligger nära för att kunna utveckla kretsloppsvänliga samarbeten med Sjölunda reningsverk. Öresund är också en så pass stor mottagare av avloppsvatten att miljön inte tar skada efter investering i bättre reningsteknik och en utbyggnad av verket. Du kan läsa mer om detta på sidan ”Utredningar och rapporter”.

En utbyggnad och modernisering av lokala verk kan däremot krocka med kommunernas intressen och mål för bostäder och miljö, samt utveckling av naturområden. Flera verk, som Källby avloppsreningsverk, byggdes en gång i tiden på ett bra avstånd från staden. Idag ser det annorlunda ut. I Lund ligger bostäder och verksamheter mycket närmre än vad myndigheter rekommenderar med hänsyn till risk för störningar i form av transporter och dofter.

Det tar uppemot tio år att bygga ett nytt regionalt avloppsreningssystem. Under den tiden fortsätter tillväxten, utvecklingen av teknik och digitalisering. I planeringen av det regionala verket Nya Sjölunda tar vi höjd för detta. Från start planerar vi för att verket ska klara nya och ökade miljökrav och behoven från de fem kommunerna Burlöv, Lomma, Lund, Malmö och Svedala fram till 2045. Design och utformning anpassar vi så att det efter detta årtal löpande går att uppgradera efter nya tiders myndighetskrav och teknikutveckling. 

Ett lokalt alternativ, en utbyggnad av mindre  avloppsreningsverk runt om i kommunerna, behöver ha samma långa framtidsplan för att det ska bli jämförbart med Nya Sjölunda.

Med gemensamma krafter som en samverkan över kommungränserna innebär, får vi helt andra möjligheter än vid lokal utbyggnad. Genom att samverka får vi bättre ekonomi och tillgång till kompetens. Vi kan investera i ett säkert och robust verk. Vi kommer att bygga in lösningar i Nya Sjölunda som skyddar mot driftsstörningar och funktioner som gör att verket kan fortsätta ta emot avloppsvatten, under tiden vi felsöker och åtgärdar en störning.

Vi ska också bygga det nya verket vid Sjölunda så att det står skyddat vid väntad havsnivåhöjning.

Hur påverkar detta mig, vårt samhälle och vår miljö?

Investeringar i uppsamling och rening av avloppsvatten är nödvändig för att städerna ska kunna växa. Stora delar av våra ledningar är byggda för länge sedan. Några är uppemot 100 år gamla och klarar inte utmaningarna i klimatförändringar, befolkningsökning och ny miljölagstiftning som kräver en bättre rening.

Om vi inte genomför projektet står vi inför stora samhällsstörningar, kraftigt försämrad vattenmiljö i vår direkta närhet. Vi riskerar att sätta stopp för nybyggnation.

Med en helhetslösning ska vi se till att allt avloppsflöde fångas upp från samhället. Idag åker en del orenat avloppsvatten rakt ut i hav, åar och kanaler vid stora regn och när anläggningsdelar går sönder på grund av slitage och ålder. Det kallas bräddning.

Nya Sjölunda ska få avancerad utrustning för att rena bort läkemedel för att skydda vattenmiljön. Idag passerar läkemedel rakt igenom reningsverken och gör bland annat att fiskar inte kan reproducera sig.

Genom projektet kan vi kraftigt minska de negativa konsekvenser som vi ser idag med sjuka djur, havsbottnar som dör och sämre vattenkvalitet för bad och rekreation.

Det blir mer ekonomiskt att bygga ut på en plats istället för flera lokala. Sjölunda är mer lämpligt placerat med tanke på både vattenmiljöpåverkan och stadsutveckling.
När vi bygger ut Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö, bygger och moderniserar vi för regionen. Det kan innebära att samhället inte längre behöver flera lokala reningsverk. Platsen kan användas till annat efter avveckling.

Det blir dyrt för varje kommun att bygga ut och modernisera avloppsreningsverk var för sig.

Den faktiska kostnadsbilden växer fram efter hand, i takt med att vi vet mer om bland annat byggnadstekniska förutsättningar. Vi säkrar att det blir samhällsekonomiskt genom att analysera nytta, konsekvens och kostnad löpande. Vi håller nere kostnaden genom att vi är flera som går samman och delar på investeringar.

Det här är stora investeringar som är nödvändiga för att vårt samhälle ska kunna växa och fungera utan negativ påverkan på vår hälsa och miljö. Det är också nödvändiga investeringar för att vi ska kunna uppfylla skärpta miljökrav.

Vi på VA SYD tar fram ett förslag på hur de berörda kommunerna ska kunna dela på kostnaden utifrån hur stor del respektive kommun kommer att nyttja den regionala anläggningen. Det ska vara rättvist och proportionerligt.

Oavsett det här regionala projektet kommer VA-taxan, din avgift för vatten och avlopp, att behöva höjas successivt till en möjlig fördubbling inom 20 år, enligt branschföreningen Svenskt Vatten. Vatten- och avloppshanteringen lider idag av ett omfattande eftersatt underhåll och investeringsglapp i Skåne och i hela Sverige.

Principen för hela hanteringen av avloppsvatten, dricksvatten och avfall är att det är kunderna som betalar genom en avgift bestämd genom taxan. Det är självkostnadsprincipen som råder, det är alltså ingen vinstgivande verksamhet.

För att hålla nere kostnaderna inom lösningen Hållbar avloppsrening så långt som möjligt bevakar vi på VA SYD olika möjligheter till ekonomiska bidrag. Till exempel har vi redan fått stora delar av förundersökningen för läkemedelsrening betald genom bidrag från Naturvårdsverket.

Ja, det kan du. Vi på VA SYD kommer att bjuda in myndigheter, företag, boende och andra berörda till samråd under 2021. Det är en lagstadgad process som är till för att vi ska säkerställa att vi tar hänsyn till all påverkan och att vi tar fram bästa möjliga lösning som helhet.

Nya Sjölunda avloppsreningsverk

Vi planerar för att vi har ett nytt regionalt verk igång från 2032. En växande befolkning och vattenmiljön i regionen kräver detta. Tidplanen är beroende av att pågående tekniska utredningar, investeringsbeslut och nya miljötillstånd inte drar ut på tiden.

Vi behöver förhålla oss till nya, ökade miljökrav och samhällsutvecklingen. Vår bedömning är att Nya Sjölunda avloppsreningsverk behöver står klart 2032 för att ta kunna hand om avloppsvattnet från en växande befolkning i Lund och Malmö med flera kommuner.

Behoven av att förbättra och förstärka avloppsvattenreningen ökar snabbt i takt med befolkningsökningen. De flesta reningsverk byggdes för mycket mindre orter och med lägre miljökrav. Det tar lång tid att planera för och att bygga ut avloppsvattenreningen. Inom VA SYD behöver bland annat de stora reningsverken Källby i Lund och Sjölunda i Malmö söka nya miljötillstånd för att därefter byggas ut. 

Lunds kommunfullmäktige fattade våren 2021 inriktningsbeslut att ansluta sig till det planerade nya reningsverket vid Sjölunda i Malmö istället för att bygga ut Källby reningsverk. 

 

Vi planerar hela anläggningen från start för att klara ett beräknat flöde fram till 2045, det är så långt vi kan få ”säkra” prognoser på befolkningstillväxten.

Sjölunda avloppsreningsverk tar idag emot avloppsvatten från motsvarande 300 000 personer i regionen. År 2045 beräknas folkmängden ha ökat till närmare 800 000, utifrån uppgifter om uppskattad befolkningstillväxt från de fem kommuner Burlöv, Lomma, Lund, Malmö och Svedala som kan ansluta sig. Vi planerar att bygga Nya Sjölunda på ett sätt som gör att vi kan uppgradera och förändra verket i takt med nya behov och ny teknik.

Malmö avloppstunnel

Malmös nuvarande system som pumpar avloppsvatten från centrala Malmö till Sjölunda avloppsreningsverk är gammalt, med delar från början av 1900-talet. Malmö behöver ett nytt system för att hantera en stark befolkningsökning och nya miljökrav. En tunnel ger Malmö möjlighet att växa och utvecklas hållbart som stad.

I november 2019 fattade Malmö kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut att tunneln ska byggas.

En tunnel ger flera positiva samhällseffekter:

  • Ett robust avloppssystem som håller 100 år och möter befolkningsökningen.
  • Mycket mindre trafikstörningar vid byggnation och framtida underhåll.
  • Kraftigt minskad miljöbelastning.
  • Bättre förutsättningar för stadsutveckling eftersom tunneln byggs på ett betydande djup.
  • Minskad risk för källaröversvämningar nära Malmös kanaler.
  • Minskade kostnader för ett nytt avloppsreningsverk på Sjölunda. Tunneln har en magasinerande funktion som avlastar reningsverket.

Föroreningsbelastningen av Malmös kanaler kommer att minska avsevärt med en tunnel. Tunneln minskar utsläpp av orenat avloppsvatten (det vi kallar bräddning), vilket sker vid regn, med 90 procent. En tunnel minskar även utsläppen till Industrihamnen och Sege å.

Den preliminära sträckningen för huvudtunneln (med två mindre anslutningstunnlar från staden) är från Turbinen (vid Tekniska museet) i Malmö via Östra hamnen till Sjölunda avloppsreningsverk.

Planen är att den ska stå klar samtidigt som de andra delarna i den regionala lösningen, det vill säga ett nytt reningsverk och en tunnel från Lund. Hela projektet ska kunna tas i drift 2032 enligt aktuell tidplan.

Nej. En avloppstunnel gynnar stadsutvecklingen. Den byggs djupt under andra ledningar och gör det möjligt att ta emot en större mängd avloppsvatten från fler bostäder.

Tunneln minimerar riskerna för källaröversvämningar i områdena: Ribersborg, Kronprinsen, Fågelbacken, gamla staden, Rörsjöstaden, Slussen, Östervärn och Segevång. För att minska negativa effekter av skyfall och höjda vattennivåer i hela Malmö, arbetar vi på VA SYD och Malmö stad efter en gemensam handlingsplan – Tillsammans gör vi plats för vattnet

Tunnel från Lund till Malmö

Den 1 mars 2021 tog projektets styrgrupp beslut att gå vidare med tunnel som teknisk lösning för överföring av avloppsvatten från Lund till Malmö. Beslutet grundas på omfattande utredningar av två alternativ, tunnel och ledning och en opartisk jämförelse av dessa. I jämförelsen har vi låtit kostnader, risker, nyttor, påverkan på samhället under och efter byggnadstid ställas mot varandra. Med jämförelserapporten som underlag anser styrgruppen för projektet att en tunnellösning är det som blir mest samhällsekonomiskt. Beslutet innebär att vi nu har ett specificerat system vi kan gå vidare med till samråd, projektering, tillståndsansökan: ett nytt regionalt reningsverk i Malmö, en tunnel från Lund och en tunnel från centrala Malmö. 

Det är stor skillnad på hur bygget av en tunnel jämfört med en ledning kommer att påverka omgivningen.

En tunnel bygger vi med en stor tunnelborrmaskin som drivs fram på 20-30 meters djup. Tunneldrivningen märks knappast ovan mark. Påverkan på omgivningen sker främst vid schakten, det vill säga där vi lyfter ner maskinen och tar bort jordmassor. Tunneln får en diameter på cirka 3 meter (innermått). Det stora omfånget gör att vi kan klara av klimatförändringar och växande städer i 100 år. Driften blir också enklare med tunnelalternativet, eftersom tunneln kommer att luta ner mot Malmö, så att vattnet rinner av egen kraft. Vid Sjölunda lyfter vi upp vattnet, med en pumpstation, till reningsverket.

En ledning grävs ned ytligt på 3-5 meters djup och kräver ett arbetsområde på 60 meters bredd i hela stråket. En ledning innebär också att vi behöver bygga pumpstationer utmed sträckan för att hjälpa vattnet framåt. Pumpstationerna behöver regelbunden tillsyn.

 

Sidan uppdaterad: 2 juni 2021 14:15

Innehållsansvarig: webbredaktionen